http://www.vf.se/nyheter/karlstad/lindriga-skador-efter-svar-olycka
http://www.nwt.se/karlstad/article788459.ece
Pär tog bilen igår för att han skulle in på banken i Edane och ändra så att hans pensionspengar går till Elias ifall han dör istället för att 86:orna skulle få dela på det. Hur läskigt är inte det när han är med om bilolyckan sen...Ringde honom ett antal gånger för jag kände på mig ngt undermedvetet och sa att han skulle köra försiktigt och stanna ifall han blev för trött. Innan jag gick och la mig så gjorde jag kärlekslappar till honom som det stod: Du är vacker, Du är min prins, Jag älskar dig, Sov gott är så glad att jag har träffat dig pussar. Som jag sätte upp på badrumsspegeln. Fick då en Deja vu feeling att det här kändes inte bra att nåt skulle hända. Men jag tänkte det händer inget. Man kan ju inte vara skrockfull hela tiden tänkte jag, big misstake. Skulle ha ringt honom en gång till och sagt att han skulle ha sovit över...
Klockan 2 så ringer telefonen kollar mig runt och ser att Pärs säng är tom och studsar ur sängen. Älskling ringde själv till SOS och till mig. Fattade inte så mkt vad han sa för han var i chocktillstånd och jag med. Polis, ambulans och brandkår åkte förbi honom 4ggr innan de hittade honom. Hade han inte kunnat ringa själv skulle de aldrig ha upptäckt honom, läskigt. Jag la på luren när han sa att en brandman kom springandes mot honom. Sen hörde jag inget på många timmar, det var hemskt...Fick ringa Pärs mamma och pappa och mina föräldrar samtidigt som jag var på gränsen till psykbryt kändes det som. Har inte gråtit så mkt någonsin han betyder allt för mig och Elias förstås<3
Blev ingen sömn. Fick tag på Pär vid fyra tiden lr senare kommer inte riktigt ihåg. De hade då inte hittat ngt livshotande, skönt! Sen kunde jag inte sova vidare för de hade inte tagit bort nackkragen på honom och kollat allt annat...Ringde min chef kl 07 och storgrina. Han blev väl chockad, men tårarna bara kom, så jag har varit hemma idag och Elias har varit jättejobbig, men han har väl känt på sig att jag inte har mått så bra...Kl 08 ringde äntligen Pär och sa att allt såg bra ut och att de skulle röntga ryggen m.m. För han har ont i ländryggen och korsryggen. Han fick inte komma in på röntgen förrän vid 13.30 och precis nu vid 16.40 ringde han och sa att det såg bra ut på röntgen, skönt. Han fick stanna kvar tills imorgon men han vill åka hem, så om någon timme får jag hem min älskling levande<3
Men först får Henrik komma och hämta lite kläder eftersom de har klippt upp i stort sett allt...
Pär somnade förmodligen till och åkte ut i dike 83m i 90/100km/h och träffade 2träd. Hade han inte träffat de träden så hade han åkt ut på E18 och förmodligen inte levt. Livet kan förändras fort...
Tur att det finns Änglavakter<3
Känns så overkligt när sånt här händer nån man känner. Låt honom aldrig köra bil på natten igen! Är så himla glad över att han klarade sig. Love you <3
SvaraRaderausch, vilket fruktansvärd natt! Det är som Johanna skriver, så overkligt! Man kan inte tänka sig att sådant kan hända ens nära och kära. Är så himla glad att han mår bra efter omständigheterna och om du eller ni behöver något, vad som helst, så finns vi här <3 Kram!
SvaraRaderaJättehemskt! Och verkligen änglavakt. Vill bara säga att du kanske inte ska skriva att han somnade...även om de inte kan lista ut vem han är. Det är olagligt och han kan bli av med körkortet. IFALL nån skulle snoka eller bli tipsad. KRAAAM på er!!
SvaraRaderaJag blev alldeles tårögd när jag läste. Man börjar på en gång tänka på sina egna nära och kära. Är så glad att allt gick så bra som det gjorde. Tänker verkligen på er alla i er lilla familj <3
SvaraRaderaRyser! Skumt, och obehagligt, att man känner på sig när nåt händer! Är SÅ glad att allt gick bra!!!!
SvaraRaderaPuss och kram <3
Tack alla ni är så gulliga<3
SvaraRaderaMarie: Pär har redan sagt det till polisen att han somna så vi får se vad straffet blir, men tack för att du sa det!